DEBATT. Tänk att kunna kliva på en färja i sydvästra Göteborg och få en direkt förbindelse både till centrala Göteborg och Södra skärgården. För den som bor i Askim, Hovås, Brottkärr eller Billdal skulle det kunna bli ett nygammalt sätt att resa, både i vardagen och på fritiden.

Det är den möjligheten Kristdemokraterna vill undersöka. Vi har därför lagt ett förslag om att utreda en ny färjeförbindelse som knyter samman sydvästra Göteborg, Södra skärgården och centrala Göteborg. Möjliga angöringspunkter i Askim, Hovås och Billdal ska prövas, liksom restider, kostnader och finansiering.

Göteborg är en stad vid havet. Ändå använder vi fortfarande vattnet alltför lite som transportväg. För sydvästra Göteborg är det särskilt tydligt. Havet finns alldeles intill, men resorna till centrum sker i dag i huvudsak på land.

Göteborg har en lång historia av båttrafik längs Askimskusten.

Förutsättningarna finns redan. Askim, Hovås, Brottkärr och Billdal ligger längs en sammanhängande kust. Närheten till havet är redan en självklar del av fritiden, för bad och båtliv. Varför skulle vattnet inte också kunna användas för vardagsresor? För områden som ligger så nära havet är det märkligt att vattnet spelar så liten roll i hur vi tar oss fram.

Väg 158 kommer även framöver att vara avgörande för området. Men den som regelbundet kör där behöver knappast få köerna förklarade för sig. Stråket är redan hårt belastat och på flera platser uppstår framkomlighetsproblem. Samtidigt planeras ytterligare bostäder i området. Det gör det ännu viktigare att skapa fler fungerande sätt att ta sig till och från sydvästra Göteborg.

Med en ny förbindelse skulle vägen till skärgården inte alltid behöva gå via Saltholmen.

En färja löser inte problemen på väg 158. Men den kan ge boende i området ytterligare ett alternativ och minska sårbarheten när så mycket av resandet är beroende av samma stråk.

En ny färjeförbindelse skulle också kunna ge boende i sydvästra Göteborg en enklare väg till Södra skärgården. I dag behöver många först ta sig till Saltholmen för att resa vidare ut till öarna. Med en ny förbindelse skulle vägen till skärgården inte alltid behöva gå via Saltholmen.

Göteborg har dessutom en lång historia av båttrafik längs Askimskusten. Från 1850-talet gick sommartid ångbåt mellan Göteborg och Särö, med bryggor i Hovås, Brottkärr och Billdal. Göteborgs Stadsmuseums historiska material visar att vattnet då var en naturlig del av resandet längs kusten. När Säröbanan öppnade i början av förra seklet förändrades resandet och den gamla båttrafiken försvann.

Vi ska förstås inte tillbaka till ångbåtarnas tid. Men havet ligger fortfarande där.

Exakt var en ny färja ska lägga till och hur trafiken ska läggas upp ska inte bestämmas på förhand. Stenpiren är en naturlig målpunkt att pröva, men utredningen behöver hålla flera alternativ öppna. Med en central angöringspunkt skulle det också bli enkelt att resa vidare med spårvagn eller buss till andra delar av Göteborg.

Bilen och bussarna kommer fortsatt att vara viktiga i sydvästra Göteborg. Men vi behöver fler sätt att ta oss fram.

Havet ska inte bara vara något vi tittar på. Det ska också vara något vi använder.

Dan-Ove Marcelind (KD)

Oppositionsråd i Göteborg

Lina Lindh (KD)

Ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige