För fyra år sedan, senast det vankades val, gästades Hovås av Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch. Om det var hon eller gratis "Busch-bärs" som lockade är oklart, men välbesökt blev det i vart fall. Ett återbesök finns i skrivande stund inte inplanerat.

Det betyder inte att Kristdemokraterna i Göteborg har förlorat intresset för Askim, Hovås och Billdal. Tvärtom. När infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) nyligen besökte Västkusten var det för att lansera en "skärgårdsrapport".

Det mest intressanta för södra Göteborg: Partiet vill se fler avgångar i skärgårdstrafiken med en utbyggd båtförbindelse via Stenpiren och älven – som även anlöper färjestationer i Askim-Hovås-Billdal-området.

– Den föreslagna gång- och cykelbron över älven är uppe i en kostnad om närmare 2 miljarder. Är det inte bättre att utveckla älvtrafiken istället? Det behövs ju inte byggas några nya spårvägar eller nya vägar för att hitta nya knutpunkter längs älven, säger Kristdemokraternas kommunalråd i opposition Dan-Ove Marcelind. 

Kristdemokraten pekar på att Göteborg under lång tid har byggts med ryggen mot älven och havet, och menar att det finns en outnyttjad potential i att koppla samman södra skärgården och sydvästra Göteborg med city via nya färjeförbindelser.

Tanken är att skapa fler kollektivtrafiknoder längs kusten, där resenärer från exempelvis Hovås och Billdal skulle kunna ta sig med båt till Skeppsbron och vidare till Stenpiren i centrala Göteborg – en sträcka som i dag helt saknar direkt vattenförbindelse.

– Många Göteborgare uppskattar att ta båt. Det är en trevlig grej med att åka båt istället för buss och spårvagn. Det känns ju också genuint Göteborgskt.

Färja kan avlasta 158:an

Dan-Ove Marcelind pekar också på att en ny färjeförbindelse mellan södra Göteborg, södra skärgården och centrala Göteborg skulle kunna hjälpa till att avlasta den bitvis svåra trafiksituationen på 158:an, som enligt Marcelind redan i dag ligger nära sin maxgräns under högtrafik.

Färjeförslaget är inte utan historisk förankring. När Säröbanans järnväg invigdes 1904 var det slutet för den färjetrafik som pågått sedan 1850-talet under somrarna med ångfärja. Hovås, Billdal och Brottkärr hade alla sina egna färjestationer i den linje som knöt ihop Särö med Göteborg.

Marcelind understryker att förslaget om en ny färjelinje med nya färjestationer inte ligger i närtid och att det inte finns några konkreta planer eller kostnadsberäkningar framtagna. Han beskriver det snarare som en riktning han tycker att staden borde våga utforska.

– Om man vågar titta på de alternativen så tror jag det skulle vara spännande, säger han.

Kopplar färjeförslag till ökat bostadsbyggande i södra Göteborg

Dan-Ove Marcelind kopplar också ihop frågan om att återföra färjetrafik till södra Göteborg med planerna för bostadsbyggandet. För närvarande planeras det bland annat för nästa stora utbyggnad efter Nya Hovås, numera känd som Sandås 2.0. En utveckling som inte nödvändigtvis innebär ett nytt Nya Hovås, menar han.

– Det är bättre att tänka småskaligt. Göteborg har ju ett stort behov av fler småhus och radhus. Någon form av exploatering tror jag går att göra. Men vi vill se stadsradhus och småhus samtidigt som man bejakar naturvärden, trafik, kommunal service och såna saker som jag tror är svårt att förhålla sig till om man skulle exploatera med fler bostadshus liknande Nya Hovås i Sandås-projektet.

Detsamma gäller för exploateringen kring Trollängsskolan och Gamla Särövägen i Askim.

– Jag ser problem när man fulexploaterar på det sättet som jag tycker man gör till viss del när det kommer till Gamla Särövägen också, när det blir som en mur. Jag ser bekymmer med det och att man inte tar hänsyn till områdets karaktär, säger han och fortsätter:

– Med det sagt, jag är inte mot att man bygger fler bostadsområden, men då tycker jag att man ska försöka efterlikna trädgårdsstadens ideal med lägre byggnader. 

Det småskaliga återkommer även i Kristdemokraternas skolpolitik, inte minst när det gäller flytten av Trollängsskolan i och med införlivandet med Askimskolan.

Det rödgröna styret har kallat det för en omlokalisering som samlar resurserna på samma ställe, medan föräldrar kallat det för en politisk fint (P4 Göteborg, 20/11-25).

– Trollängsskolan har ändå visat på goda studieresultat med god studiero och en välfungerande skola på alla sätt. Som jag tolkar det är det av ekonomiska skäl man gör på det här sättet. Jag tror ju i slutändan att det gör att staden blir lidande. Klarar barn inte skolan, ja då riskerar man att hamna längre bak i livet och det kan innebära större insatser från staden än vad det faktiskt kostar att bevara de mindre skolorna i Göteborg, avslutar Dan-Ove Marcelind mötet med Hovås Billdal Times.