I Göteborg har utbyggnadstakten, trots pandemi och svajigt läge i världsekonomin, under en längre tid varit hög. Nu markerar Socialdemokraterna en kursändring.

– Vi har sagt att allt som inte är akut får vi pausa, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Johannes Hulter (S). Han pekar bland annat på Sandås-projektet längs 158:an.

– Det har byggts väldigt mycket på kort tid och nu måste Nya Hovås och området omkring få lite tid att andas så att vi gör rätt när vi går vidare, lägger han till.

Att Sandås hamnar längre ner på priolistan över stadsdelar att utveckla betyder dock inte att planerna avbryts. Johannes Hulter pekar på "örat" vid pendelparkeringen som en "naturlig plats" att fortsätta stadsutvecklingen vid. Men sen kan det ta stopp.

– Ju längre bort man kommer från "örat", så finns ju fantastiska naturmiljöer, säger han och fortsätter:

– Vi får se vad man kommer fram till i programarbetet, men vi tänker nog också lite annorlunda idag kring hur vi går in i naturområden.

"Vill bygga det folk efterfrågar"

Under den lokala valrörelsen har både byggandet och trafiksituationen inne i Göteborg, men även till och från stan, varit en het fråga. Johannes Hulter menar att Socialdemokraterna och de röda lyssnat in debatten i flera avseenden.

Det började med gestaltningen, där Socialdemokraterna bland annat tagit till sig Arkitektupprorets linje – bygg mer klassiskt. Numera vill S se "klassisk" arkitektur hellre än lådor i betong och glas. Och nu fortsätter det med att partiet lokalt också vill lägga större fokus på villor och radhus.

– Det är helt uppenbart att en stor majoritet av befolkningen tycker om traditionell gestaltning. Modernistisk stil har tillgodosetts under lång tid, medan det saknats traditionell arkitektur. Vi vill bygga det befolkningen faktiskt efterfrågar, säger Hulter.

Till detta kommer att dra i handbromsen för flera expansionsplaner – samt ett nytt förslag i valmanifestet om att värna områdens särart och "läka sår" i stadsbilden. Partiet vill nu undersöka möjligheterna att återskapa klassiska byggnader som försvunnit under tidigare rivningar, men också ta lärdom av områden som är uppskattade, bland annat i samarbete med hembygdsföreningar.

– Vi ska respektera lokalhistoren. Det finns mycket att lära sig, om hur man faktiskt kan bygga mysiga samhällen.

Nytt fokus på småhus

Socialdemokraternas nya inriktning innebär en prioritering av den klassiska kvartersstaden i centrala lägen, den traditionella trädgårdsstaden i ytterområden samt prispressade så kallade "folkradhus". Socialdemokraterna har i valrörelsens slutskede presenterat ett förslag om 400 sådana hus för max fyra miljoner kronor stycket, under den kommande mandatperioden – vid valvinst.

Hulter framhåller att den traditionella kvarters- och småstadsstrukturen inte bara skapar trygghet och trivsel, utan också är ekonomiskt och socialt hållbar.

Exempelvis Lyckhem, ett stenkast från Nya Hovås, finns lummiga gångar och småskalighet. När Johannes Hulter promenerar genom området ser han nöjd ut.

– Det här funkar. Såhär ska man också kunna bo, säger han och passerar en liten trampcykel som lämnats vid en av lekplatserna.

För att förverkliga arkitekturskiftet slår Johannes Hulter ett slag för tydligare politisk styrning och ett närmare samarbete med exploatörer, som han menar varit oväntat öppna för spårbytet från storskaligt till småskaligt. Genom att sätta klara spelregler i tidiga skeden kan politiken ställa höga krav på gestaltning och fasadutformning, menar han.

Partiet vill även vända blicken mot historien och samarbeta med lokala hembygdsföreningar för att värna stadsdelarnas egen identitet.

– Människor är inte friliggande atomer, vi behöver rötter och sammanhang. Att ha med sig historien och skapa vackra, trygga miljöer är avgörande för att bygga ett fungerande samhälle, avslutar Johannes Hulter.