”Nej, nu har vildsvinen kommit hit till Hult Åsen.”

Pernilla Mäki spärrade upp ögonen en morgon i förra veckan. Det hade ännu inte riktigt ljusnat än och sikten var därefter. Men jo, visst var det vildsvin.

– Jag tyckte mig se tre stycken, varav en var en riktig bjässe, berättar hon för Hovås Billdal Times.

För Pernilla var det första gången hon sett vildsvinen under de tre år hon bott i området.

– Men jag har förstått att de har varit ganska vanliga runt Sisjön, Askim och Hovås, säger hon och lägger till:

– Med tanke på att vildsvinen kommer för nära oss människor och traskar runt i våra bostadsområden tycker jag att man ska skjuta av så mycket av beståndet som möjligt.

Askimsbons observation är knappast unik. De senaste månaderna har inlägg efter inlägg i lokala Facebookgrupper vittnat om en vildsvinspopulation som tar sig allt större friheter i södra Göteborg.

Den svenska vildsvinsstammen är i praktiken ohotad. Arten saknar i stort sett naturliga fiender, och stammen har växt explosionsartat de senaste tre decennierna. Länsstyrelsen uppger att det idag finns cirka 250 000 vildsvin i Sverige, medan det i debatten nämnts siffror på mellan 300 till 400 000 djur.

För villaägare är läget besvärligt. Vanliga villaförsäkringar täcker inte skador när svinen till exempel har bökat sönder gräsmattan. I stället uppmanas villaägare att vildsvinssäkra tomten med stängsel, som inte sällan visar sig vara verkningslösa.

I takt med att villaägare får nattliga besök kommer allt fler politiska initiativ för att ta sig an vildsvinen. Sverigedemokraterna har föreslagit en viltförvaltningsplan, Moderaterna har krävt akut avskjutning – och Centerpartiet ser en möjlighet till mer vilt på menyn.

Centerns förslag: Sätt vildsvin på menyn

Emmyly Bönfors, oppositionsråd för Centerpartiet i Göteborg, lyfter fram att det inte bara är folks trädgårdar som drabbas när vildsvinen härjar. Svinen orsakar även skador på bland annat golfbanor och kyrkogårdar.

– Vildsvinen har ökat kraftigt i Göteborg, framför allt på Hisingen och i Nordost, men även i Hovås och Billdal. Det drabbar både privatpersoner och fastighetsägare, samtidigt som vildsvinen bidrar till många viltolyckor i trafiken, säger hon.

Hon menar att kommunens skyddsjakt för att minska stammen är både bra och nödvändig.

– Antalet skjutna vildsvin på stadens mark har ökat med 300 procent på två år, och ambitionen är att öka jakten ytterligare.

Nu vill Emmyly Bönfors att kommunen ska stärka incitamenten för jakten genom att köpa in och servera mer vildsvinskött i de kommunala köken.

Vilken effekt menar du att ditt förslag skulle få på vildsvinspopulationen?

– Om Göteborgs Stad upphandlar mer viltkött och serverar det i våra skolor och äldreboenden skapar vi en större efterfrågan. Det ger också jägarna starkare incitament att jaga vildsvin och ta till vara köttet. I stället för att köttet går till spillo kan det bli bra och klimatsmart mat i stadens verksamheter.

Hur ofta äter du själv vildsvin?

– Några gånger per år.

Länsstyrelsen: ”Nästan ingen kommun har en plan”

Att Göteborgs Stad saknar en kommunal viltförvaltningsplan är inget märkligt, säger rovdjurshandläggaren Mia Bisther på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Tvärtom hör det till ovanligheterna att en kommun har en lokal plan för att hantera viltet.

– Det är i stort sett ingen kommun som har en plan. Det är några stycken som har börjat tänka på att ha en.

Fördelen med en viltförvaltningsplan är att man kan arbeta proaktivt och metodiskt, så att ”saker inte behöver bli akuta”, säger Mia Bisther.

När bostadsområden byggs ut, förtätas eller nya etableras krymper viltets livsmiljöer, förklarar hon.

– Buffertzonerna mellan människor och vilt blir mindre och mindre och områdena alltmer integrerade med varandra.

Med vissa arter är problemen mindre. Rävar, grävlingar och rådjur är vana vid att röra sig mellan husen.

– Men det finns även andra arter som det kan vara svårare med, till exempel vildsvin. Ofta är de dessutom väldigt många och stora.

Jägaren: ”Vi får leva med dem”

En av dem som arbetar aktivt med problemen är Bosse Lindqvist, ett välkänt namn i viltsammanhang. Han uppskattar att han har ägnat sig åt skyddsjakt i 15–20 år och säger att det just nu är bökperiod för vildsvinen. Tidigare var han ordförande i Askims jaktlag, men i dag är han ”bara jägare”, som han själv uttrycker det.

Bosse Lindqvist nyanserar bilden av vildsvinssituationen i Askim, Hovås och Billdal.

”Vildsvinen lever i återkommande cykler över året, just nu är det en bökperiod”, skriver han till HBT.

Att Göteborg saknar en viltförvaltningsplan innebär inte heller att kommunen är handlingsförlamad, menar han.

”Jag har en uppfattning att Göteborg har en plan. Jag har varit på möten där man drar upp riktlinjer och hur mycket avskjutningen ska öka per säsong.”

Från jägarhåll är siktet bokstavligen inställt på att mota vildsvinen i grind.

”Vi håller på med skyddsjakt i bebyggelsen nattetid, samtidigt som tomtägare sätter upp elstängsel. Vildsvinen har ju etablerat sig och vi får leva med dem”, säger han.

Han tror också att beståndet trots allt minskar.

”Troligen sjunker antalet vildsvin, antalet går upp och ner. Jag tror att vi är på en topp just nu.”

Han vill också passa på att dämpa oron kring hur farliga djuren är för människor.

”Det sprids en massa felaktigheter om hur farliga vildsvinen är. De är i princip ofarliga. Om man har hund med sig kan det locka dem, men det brukar inte hända något.”